Ledarskap versus inlärning

Jag får otroligt mycket kunskap och inspiration av att se gamla TV4 avsnitt av Hundcoachen Fredrik Steen. Jag gör som han säger att man ska göra och det funkar. En god insikt var att som hundförare lära sig att skilja  mellan ledarskap och inlärning. Vid ledarskap används kroppspråk och närkontakt –  man VISAR hunden önskat beteende. Står den och tigger vid matbordet och jag inte vill ha det så, så avvisar jag den genom att bestämt skjuta bort den med handen. Det bygger förstås på ett grundläggande förtroende oss emellan. Att jag är accepterad som ledare. Och det blir jag först  när jag har visat att jag duger som flockledare. Finns den grunden är det fantastiskt kul att jobba vidare. Inlärning gör man i samband med ett kommando hunden lär sig. Sitt, ligg, vacker tass osv. Det är något helt annat än ledarskapet. Jag inser hur blandat jag har gjort tidigare och att det blir för mycket för hunden att sortera. Är jag tydlig och visar istället för att prata och utgå från att hunden ska förstå kommer man ofantligt mycket länger än en massa ord och meningar. Hur glada och villiga hundarna är att göra rätt och lära mer.

Idag har Teddy varit hundvakt i en och en halv timme medan jag storhandlade midsommarmat, födelsedagspresenter och ved. När jag kom tillbaka var det lugnt och fint. ”Jag behövdes inte” svarade han kort när jag frågade hur det gått. Det hade funnit sig till ro och kom och morsade på honom lite då och då. Vi var några timmar i stugan. Jag märkte inte att Saga försvann, hörde bara hundskall och tänkte att det lät som en cocker spaniel. Det visade sig vara Saga. Hon träffade på Majken (en Cavalier King Charles Spaniel) som hade motat henne från parkeringen till stugan. Vi är med andra ord flera som är engagerade i  hennes uppfostran! Ami joggade förbi och Mikey tydde sig till henne omedelbart. Han har känsla för vilka som är värda att bli vän med.

På kvällen hade vi födelsedagsmiddag i förskott för Teddy. Matilda lärde Saga att hämta och lämna en ny inomhusfotboll hon fått. Urgulligt beteende när hon inte kastade. Då plockade Saga upp bollen igen och lade ner den för att markera sin önskan om nytt kast. Som vanligt har hon stått för underhållningen och gett oss många goda skratt. Hon är tokig i allt som rullar och det är en ren fröjd att se.

Om Madeleine Scherlin

Jag som skriver här heter Madeleine Scherlin. Visionen för Gottfridastugan är att skapa en harmonisk plats för samtal och skrivande. Jag är själv chef och har jobbat med ledarskapsutveckling i många år. Här ska Lidingös chefer och ledare uppleva konstruktiva samtal som ökar förståelsen för andra och sig själva. Man kan komma i träningskläder, eller efter jobbet, ta med hunden och också njuta av en sprakande brasa och gott fika.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s